Det är mysigt när det regnar. Ibland.

Efter avskedsmiddag på vino pasta med ett gott gotlandsgäng hamnade vi i vasastan för att dricka ett par öl.
Studenter firas var eviga dag och jag blir lycklig och ledsen när jag ser dem.
Ålderångest. Att aldrig få göra om det.

Vad jag gjorde på min student? Jag skratta, grät, skratta så jag grät, drack aqua tini (melon), champagne, skrek, kissade i rabatter, rev upp klänningen, åt tårta, tacos, melon, kysstes, dansade, tappade bort mitt körkort, och mådde fantastiskt jävla underbart?













Stackars han, hon, de som inte minns.

Efter öl på Viktoria trängde jag och Fredrik ihop oss under mitt paraply och gick mot spårvagnen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0