Linda Ohlsson

Idag gjorde jag det jag abolut inte trodde om mig själv, jag frågade chefen om jag kunde komma tillbaka hit och jobba i januari. Att  jag isf åker ifrån ön den 2a januari igen. Hur kan jag?! Jag ska med andra ord resa hit helt själv utan Emelie och Nina, flytta till ett nytt boende och vart vet jag inte än.
Det konstiga är att jag har kännt mig så sjukt säker på det här! Jag vill ju verkligen hit igen och jag trivs jätte bra, men hur blir det utan Emelie och Nina? Allt har verkligen kännts jätte bra att jag ska hit igen och jag blev så glad när Jacob sa att han inte anställt någon annan än. Men nu sitter jag här och ser på bilder från Gotland, bilder på människor på Gotland om jag saknar, och bilder på dem jag absolut inte trodde att jag skulle sakna.
När jag kommer hem kommer allt vara så bra under jul och nyår så jag kommer bli så ledsen när jag ska åka. VARFÖR ÄR JAG SÅ JÄVLA OSÄKER JÄMT?! Ursäkta svordomen, men jag måste helt seriöst vara den konstigaste människa i hela världen som aldrig vet något, jag blir så arg på mig själv.
Som jag sa till Alina så lär jag sitta på båten tillbaka hit igen och gråta, helt klart. Men då ska jag tillbaka till alla underbara människor här igen, det ser vi fram emot.
Sen kan jag tänka tillbaka hur jag kände när vi fyttade hit i oktober då mådde vi verkligen skit, vi grät och kände smärta i hela kroppen, men se så bra allt blev!

Linda det är en månad, skärp dig!