Akta er för sambon
Men nix, han bara gick, lämnade mig som i själva verket inte alls är boven i den är diskussionen.
Det hela började med att vi vaknar efter 11,5 timmes sömn, rekord? Jag sätter mig upp i sängen och får panik över att vi bor i en svinstia typ. Blir irriterad över att Fredrik inte städat TROTS att jag sagt till i över en veckas tid.
"Kan du städa, kan du dammsuga, kan du diska, kan du fixa spisen". Ja ni hör ju, JAG beter mig som en jäkla morsa som behöver säga till honom om vad han ska göra för annars händer det inte. Då är det jag som gör det.
Vet ni vad hans ursäkt är? Jo, "dammsugaren suger ju inte upp allt så det är ingen idé". Så alltså har det legat tvättmedel över hela rummet som han råkade spilla ut sist han skulle tvätta. OBS I EN VECKAS TID.
Jag har försökt att tänka "det finns inte där, det finns inte där" för jag har helt enkelt städvägrat och sett ifall om han fixar det. Men neej.
Så jag får som sagt panik och börjar kasta ihop hans kläder från soffan och lite överallt från lägenheten på "hans" hög han samlat ihop på golvet. Det visar sig sedan vara kläder för över en vecka tid så högen blev hög.
Jag fixar ihop mina kläder och lägger sedan hans hög bredvid honom i sängen. Jo för han satt på datorn istället och började chatta med hans kompisar (Y) istället för att städa med mig.
Så när jag dammsugit (som för övrigt gick) så blir han arg på mig och säger att jag kunde ha tagit det lite lugnt istället och sedan sagt att vi kunde börja städa. Men det var väl en vecka sen jag sa till? Hur länge skulle det dröja igen isf?
Så nu sitter vi här. Eller jag sitter här och skriver en mogen "hämndblogg", medans han hänger på stan och jag sitter i min ensamhet och tycker fortfarande att det är han som gjort fel.
Eller okej, jag borde kanske inte ha dragit på djävulsmasken det första jag gjorde när jag slog upp ögonen? Jag kunde ha väntat några minuter till..
Ohh va lättande att läsa ditt inlägg!!! en sten släppte just ur mitt bröst. Vi har haft precis samma problem här hemma. Jag råkar vara den ordningssamma av oss och gnäller i DAGAR på att Han ska plocka undan sina grejer eller lovar att diska (eftersom jag har gjort det flera kvällar i rad!), men Han gör det aldrig! tillslut får jag damp och städar upp efter honom. Då städar jag jätte högljutt och då märker Han att jag är sur och då blir han sur på att jag är grinig men han reser på röven och tar tag i städningen, så går vi där och muttrar surt åt varann. Va skönt att jag inte är ensam!
Ohh va lättande att läsa ditt inlägg!!! en sten släppte just ur mitt bröst. Vi har haft precis samma problem här hemma. Jag råkar vara den ordningssamma av oss och gnäller i DAGAR på att Han ska plocka undan sina grejer eller lovar att diska (eftersom jag har gjort det flera kvällar i rad!), men Han gör det aldrig! tillslut får jag damp och städar upp efter honom. Då städar jag jätte högljutt och då märker Han att jag är sur och då blir han sur på att jag är grinig men han reser tillslut på röven iallafall och tar tag i städningen. Så går vi där och muttrar surt åt varann. Va skönt att jag inte är ensam! Prova högljudd städning, det har funkat för mig ;)
